Vi bättrar väl brännan idag igen! Selma är med på gräsmattan!

Och nej jag har inte klätt på henne i denna värme :p Det är ett kyl täcke.. Mopsar klarar inte värmen så bra som andra hundar.. Så man får hjälpa till lite :)

Idag har vi firat Millan som fyllde "19" år ;) hehe.. Va ut på frost och åt god mat! Synd bara att besticken inte ingick i förrätten! Haha!

Grattis på din dag gumman! Hoppas du fick en riktigt bra dag!!

Idag kom min älskade mamma hem från turkiet! Hon och mormor hade handlat massa till mig och Alice!

Till Alice :
Ett par foppa
Converse
Adidas mjukis dress
Rosa uggs

Till mig:
Mulberry väska
Nagellack
Vatten pipa

Tack tack älskade mamma och mormor!! <3

Idag tog jag med mig Alice och åkte ut till Sandra för lite räkor.. Jag, Sandra, Millan, Madde och Angelica åt lite räkor och satt och prata.. Blev några timmar..

Nu ligger jag i sängen.. (Där jag trivs allra bäst just nu tyvärr) Ska snart sova tänkte jag..

Här har vi Alice i bilen påväg till Sandra, håller i sig när Tant Kamilla kör ;)

Jag hatar folk som lägger ut bilder på sin kropp på facebook mm.. Men nu går jag emot mig själv..

Jag får locv att säga för att ha fått barn för 9 veckor sedan och då vägt 90 kg.. Och inte ansträngt mig värst mycket för att bli av med kilona så får jag nog va rätt nöjd ändå..

Som ni märkt har jag inte varit närvarande i bloggen på ett par dagar.. Det har hänt en hel del här med mig själv.. Massa saker jag aldrig trodde skulle hända mig.. Men nu har det gått långt och tydligen mår jag sämre än jag någonsin trott..

Alice är fortfarande förkyld.. Ingen feber så det är ju bra! Annars mår hon bra med sin pappa!

Första förkylningen för skruttan.. Är lite nervös varje gång hon hostar.. Som sagt hon har ju aldrig varit sjuk.. Men hon har ju ingen feber så det är ju bra väl? När ska man ta kontakt med vårdcentral/akuten? Jag har ju aldrig tagit hand om en sjuk bebis..

Idag är det kalas för min mamma som fyllde år igår <3

Så nu är Alice fin klädd inför besöket hos sin mormor!

Nu har jag och millan varit ut till Hampus viloplats och lagt en blomma och en sten..

Vart iväg till kils bostäder och skrivit på kontraktet på min lägenhet! Så nu är det bara vänta!!

Jag bor just nu hos en kill kompis eftersom det är lite jobbigt för mig med allt.. Så försöker att inte va hemma så mycket.. Men nu sitter jag hemma med min dotter på bröstet.. Försöker ta mig samman..

Samtidigt som jag är i en depression med panik, ångest så är det även års dag för min älskade hampus bortgång.. Så idag är ingen lätt dag..

Idag har det redan gått ett år sen min älskade vän Hampus lämnade oss hastigt..

Allt gick så fort.. Man hann liksom inte med.. Vad hände? Vad gick fel? Frågor som vi aldrig kommer få svar på..

Du är mycket saknad och grymt älskad ska du vet Hampus! Det gör ont i mig att vet att aldrig mer kunna få se dig le, skratta, prata eller ens hoppa som du gjorde.. Dina kramar är något jag saknar, de var rejäla, inget mjäkigt utan en rejäl kram skulle det va! Tänk om jag kunde få en sån nu? Nu när jag verkligen behöver dig..

Älskade Hampus, vila nu så ses vi!

Det är vad mina dagar består av just nu.. När ska detta gå över?!

Fy, tryck över bröstet, hjärtklappning och äckliga fjärilar i magen.. Orka orka orka..

Idag blev Alice 8 veckor gammal.. Och redan har så mycket hänt i hennes liv.. <3

Fick en kommentar om att jag borde få gå och prata med någon, kanske få bli tablett behandlad.. Allt detta är redan ordnat.. Men tack för att du bryr dig <3

Vissa dagar går det upp för mig vad som hänt och vad som håller på att hända.. Denna dag är en sån dag.. Idag önskar jag att inget av detta hade hänt.. Att vi var en lycklig liten familj med endast baby lycka..

Istället står jag här sårad av den man jag älskat högst av allt.. Den jag ville dela mitt liv med.. Sårad av något jag aldrig trodde skulle hända mig.. Aldrig någonsin trodde jag att en så fin, snäll och underbar kille skulle kunna göra något sånt här mot mig.. Inte ens mina vänner eller bekanta trodde detta om honom.. Han skulle aldrig göra någon illa..

Men nu har han gjort mig så illa att jag inte längre vet hur jag ska ta mig upp.. Hur ska jag någonsin kunna älska en annan människa? Hur ska jag någonsin kunna lita på en annan människa igen? Jag känner mig så långt ner i skiten att jag bara vill ligga i sängen och bara va tills allt detta är över..

För er som inte har barn och varit med om detta finns det inte en chans i världen att ni kan föreställa er hur detta känns.. Hur det känns att gå från att planera barn och bli gravid, åka utomlands, köpa ett radhus allt detta under 9 månader.. Restrn vet ni ju.. Så det skriver jag inte ut.. Även om jag vill..

Hur ska jag göra för att gå vidare? Jag försöker vara stark, jag försöker orka stå upp.. Men ibland går det verkligen inte.. Finns det inget som kan hjälpa mig?!

Han har alltid varit min dröm.. Min bild av den perfekta killen.. Min bild av pappa till mina barn.. Men nu känner jag att jag aldrig kommer våga bli gravid igen.. Hur ska jag våga det utan att ha i bakhuvudet vad som hänt mig förut.. Ja det kan man undra..

Önskar det fanns något man kunde få hjälp av så man bara kunde plocka bort allt det som gör ont i kroppen.. Poff så mådde man bra, man brydde sig inte om vad den andre gjorde eller gör.. Man bara "jaja"

Ville bara få häva ur mig..

Idag hade jag mina tjejer här på en riktig grill kväll!! Laga mat så det hade faan räckt till hela kvarteret :p Gott så in i helvete blev det..

Sen spelade vi kort.. Så nu har dom precis dragit..

Fått ett par panik ångest attacker idag.. Sitter just nu med en som vägrar ge med sig.. Men jag vet inte just nu vad det är som gör att jag känner så.. :/ usch..

Nee sängen nu kanske..